E-signaturer inom EU regleras genom EU-förordningen eIDAS ((EU) nr 910/2014). Enligt förordningen finns det tre olika nivåer av elektroniska signaturer, nämligen enkla, avancerade och kvalificerade. Enligt eIDAS är en elektronisk underskrift, uppgifter i elektronisk form, som tillsammans med andra uppgifter i elektronisk form används för att en fysisk person ska kunna underteckna ett dokument.
När ett avtal tecknas mellan två parter finns ofta egentligen inga formkrav hur avtalet ska befästas. Det är upp till parterna hur de vill befästa att de slutit avtalet. Det kan t.ex. ske genom ett handslag (muntligt avtal) eller genom en mailkonversation.
Det finns emellertid situationer där formkrav för signaturer är reglerade i lag. Exempelvis avtal om försäljning av fast egendom (köpeavtal) kräver en traditionell vanlig skriven namnteckning för att vara giltig. Där kan idag ingen elektronisk underskrift befästa en sådan överenskommelse.
Årsredovisningslagen och Aktiebolagslagen ger stöd för att exempelvis en årsredovisning, ett protokoll från årsstämma eller en bolagsstämma kan undertecknas elektroniskt. Dock kräver dessa lagar att underskriften då ska vara av karaktären Avancerad Elektronisk underskrift enligt eIDAS-förordningen.